Det känns i luften att hösten nu är på gång vid stugan. Efter allt regnande så har också ån blivit bred som en stor älv. Men några fina stunder med sol fick vi i alla fall. Så åt vi tårta - för matte fyllde år. Hade inte Frida, jag tror det var hon, knuffat ner tårtan i skurhinken på bron - då hade vi fått smaka ännu mer. Men efter att tårtan hamnat där så var det liksom kört. I vanlig ordning så var det jag som fick skulden. Men jag bara luktade på den. Jag knuffade inte till den. Men det är ingen som tror mig. Så är det att vara den yngsta bassen i familjen.
Vi hörs - tazz på er
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar